Bibliotek finns i stort sett alla svenska byar och städer. Storleken och sortimentet på biblioteken kan variera och ibland är biblioteket i form av en bokbuss som stannar med jämna mellanrum. Hur ser det egentligen ut med ordning och hygien på ett bibliotek?

Viktigt att erbjuda toalett

Ett bibliotek ses ofta som en samlingsplats. Många människor i blandade åldrar samlas där, både för att låna böcker, för att läsa tidningen och för att umgås. Därför är det viktigt att biblioteket erbjuder en toalett som besökarna kan låna. Den kan antingen vara gratis, eller kosta en mindre summa att använda. Gäller det en bokbuss är det inte lika lätt att ordna med en toalett, men där brukar besökarna inte heller stanna lika länge. Toaletten kan också vara bra för småbarnsföräldrar som besöker biblioteket. Om ett barn råkar spilla på ett bord eller på golvet kan föräldern snabb hämta effektiva pappershanddukar som kan suga upp spillet. Då riskerar man inte att spillet sprids ut eller att någon lägger en bok i det.

Kan böcker sprida smitta?

När det gäller böcker kan vissa smittor faktiskt spridas genom dem. Det finns bevis som säger att virus och bakterier kan leva i mer än en vecka på och i böcker. Det krävs dock en hel del för att man ska smittas av en bok. För det första ska man få i sig bakterierna eller viruset, och sedan ska det vara ett virus man är mottaglig för.

Om böcker skadas

På bibliotek kan det hända att böcker skadas när de lånas ut. Någon kan råka spilla något i boken, en katt eller hund kan skada den på olika sätt eller så är det ett barn som får fatt i boken och ritar eller drar i den. Om en bok bara har en liten skada blir man ofta inte skyldig att ersätta den. Om man däremot lämnar in en helt oläslig bok kan man få betala boken. Det brukar dock finnas undantag för barnböcker. Det finns generellt sett en större förståelse för att de går sönder. Om man trots allt får betala för trasiga barnböcker brukar summan inte vara lika hög. När det gäller skolbarn som lånar böcker får man i regel inte betala något om de böckerna går sönder.

Städning på biblioteket

Ett bibliotek städas ofta av lokalvårdspersonal. De torkar dock vanligen bara av ytor som bord och bänkar. Bokhyllorna städas mer sällan och böckerna torkas i regel bara av snabbt innan de sätts upp, om ens det. Städpersonalen ser också till att torka av golven för att få bort synlig smuts och damm. Även bibliotekets toaletter rengörs, ofta minst två gånger om dagen. Vid sjukdomssäsonger kan rengöringen där också ske oftare.

Det är stor skillnad att skriva för vuxna och att skriva för barn. Det finns många saker att ta hänsyn till och det viktigaste är antagligen själva språket. Som barnboksförfattare är det viktigt att skriva så att barnet förstår. Ju yngre den tilltänkta målgruppen är, desto enklare bör språket vara. Ta till exempel böckerna om Max, för det lilla barnet. Det kan vara fråga om en enda textrad per boksida. Utöver att anpassa själva språket till barnets nivå, finns det också andra saker att ta hänsyn till rent språkmässigt, till exempel att inte använda sig av aforismer, allusioner och ordspråk som det lilla barnet inte kan ta till sig.

När man skriver en bok för mindre barn är det också viktigt att försöka tänka ur det lilla barnets perspektiv. Barn lever ofta här och nu, något som kan vara tänkvärt när man skriver för den allra yngsta läsekretsen. Barnboksförfattaren bör också fundera över om det är meningen att boken ska förmedla någon form av budskap, eller kanske leverera fakta i något ämne. Självklart kan boken också skrivas enbart för att roa sin läsare. Det finns mycket att fundera på för den som funderar på att börja skriva för barn. Det finns kurser att gå för den osäkre men att ta sig tid är det allra viktigaste när det kommer till allt författarskap. Avsätt ett par timmar per dag när skrivandet får allt fokus. För den som finner att hemmet distraherar finns möjligheten att hyra kontorsplats hos https://workaround.io/se/ och kanske få tid att tänka. Huvudsaken är att skrivandet blir av.

Beroende på vilken åldersgrupp boken riktar sig till är det också viktigt med bilder. Det kan vara teckningar, serie-strippar, foton och allt där emellan. En tumregel är dock att ju mindre barnet är desto mer bilder och mindre text. Är boken riktad till större barn, kanske inom åldersspannet 9 till 12 år, är behovet av illustrationer generellt mindre och texterna kan vara längre. När det kommer till barn runt tolv år kan det till och med fungera att skriva en bok helt utan illustrationer. Författaren bör också ta hänsyn till att inte ha för många karaktärer i sin berättelse. Det lilla barnet klarar sig gott och väl med en enda. Detsamma gäller bokens händelser. Tumregeln här är, ju yngre barn desto färre karaktärer och händelser.

Hur lång boken ska vara är naturligtvis upp till författaren själv, men även här måste det tas hänsyn till barnets ålder. Berättelser för de allra minsta kan vara mycket korta, som till exempel de populära böckerna om Max. Små barn tycker också om upprepningar och vill gärna höra samma berättelse om och om igen; för de större barnen fungerar en kapitelbok utmärkt, men tänk på att inte göra kapitlen alltför långa. Ett bra exempel på en kapitelbok med lagom långa kapitel är böckerna om Alrik och Viggo i Pax-serien. Det bästa en blivande barnboksförfattare kan göra är att börja med att plöja igenom ett antal barnböcker inom det åldersspann man vill rikta sin barnbok till, för att se hur andra författare har gjort beträffande språk, dramaturgi och kapitelindelning.

Jane Austen var en brittisk författare som var verksam i början av 1800-talet. Hennes romaner är romantiska berättelser, ofta med en touch av ironi, som handlar om unga kvinnor i den övre medelklassen och deras liv, som i det allra mesta kretsar kring att hitta en passande, kärleksfull make. Jag, och många med mig, har plöjt hennes böcker från pärm till pärm, och sedan om från början igen. Vi har förundrats över den fantastiska dialogen, där handlingen förs framåt och karaktärernas personligheter blir tydliga, bara genom deras repliker. Vi har drömt oss bort till den engelska landsbygden, där varje bal eller middagsbjudning blir en möjlighet att hitta sin perfekta man.

Jane Austen tog tydlig ställning för att en kvinna själv skulle kunna välja vem hon ville gifta sig med. Många av hennes huvudpersoner har friare som de, enligt släkt, vänner och konventioner, borde gifta sig med, men som de i slutänden säger nej till för att istället gifta sig med sin sanna kärlek. När man läser Jane Austens verk känns det nästan som att man själv sitter med vid middagsbordet hos familjen Bennet, eller som att man själv åker genom allén upp mot Mansfield Park.

Många av Jane Austens böcker har blivit till både filmer och TV-serier. Naturligtvis uppkommer då den stora frågan: Är filmen eller boken bäst? Här går åsikterna vitt isär, och ofta är dessa åsikter mycket starka. Men för min egen del får jag nog lov att säga att känslan av att se sina favoritkaraktärer uppenbara sig på skärmen är fantastisk, men att få läsa Jane Austens briljanta formuleringar och finurliga språk är ändå svårslaget. Men om man nu vill se filmerna (vilket man absolut bör göra, alla måste ju se Stolthet och fördom, eller hur?) så finns det inget mer irriterande än när filmen börjar lagga mitt i det mest spännande, romantiska ögonblicket. För att undvika detta behöver man ett bra internet. Om man äger ett företag är Telness ett fantastiskt alternativ, som ger ett snabbt internet till ett bra pris.

Jane Austen var kritisk till hur den brittiska medel- och överklassen levde, och hon driver ofta med de sociala konventioner som på den tiden dikterade hela livet för många kvinnor. Hon beskriver i romanen Stolthet och fördom hur det enda Mrs Bennet tänker på är hur hon ska lyckas gifta bort sina döttrar med rika män från en bra familj. Jane Austen har en knivskarp, men ändå knappt märkbar, ironi när hon beskriver livet och tankegångarna hos sina karaktärer. Huvudpersonerna är ofta unga kvinnor, som trots de sociala regler och koder som råder, ändå lyckas välja sin egen väg i jakten på kärlek och lycka. De personer som omger huvudpersonerna verkar å andra sidan tycka att jakten på en högre status är allt som räknas.

Jag tror att vi alla kan lära oss mycket av att läsa Jane Austens böcker, och gör vi inte det, ja då har vi ju i alla fall fått njuta av fantastiska berättelser och ett underbart språk.

En biografi om en figur som ofta anses vara en av de första könsrockarna, kan det vara någonting? Ja faktiskt. Historien om Eddie Meduza, eller Errol Norstedt som han egentligen hette, visar sig vara en rörande historia om att lyckas men ändå känna sig misslyckad. Om att vara såpass plågad av sin traumatiska uppväxt att revanschlusten kan välta berg och inte leda till någonting annat än succé. Men att vara framgångsrik och nöjd är två helt olika saker. Det påminns man om när man läser boken ”Eddie Meduza – Bara man é fantastisk” av Börge Lundgren.

En talangfull låtskrivare

Errol Norstedt var en väldigt intelligent man men han var av allt att döma ingen stjärna i skolan. Det hade förmodligen gått bättre om han fått rätt stöd och hjälp. Studybuddy vänder sig framför allt till dig som läser på gymnasiet och vill få stöd för att möta de utmaningar du står inför där. Tanken är att du i mötet med andra som står inför liknande utmaningar ska växa. Faktum är att det finns mycket som talar för att du tillskansar dig varaktiga kunskaper när du får resonera kring olika frågor med någon som befinner sig på en liknande nivå som du själv. Klicka dig hit för att få läxhjälp.

En påminnelse om att framgång och lycka inte är samma sak

Norstedts liv skulle i någon mån präglas av en paradox. Å ena sidan nådde han musikaliska framgångar som är få förunnade. Framför allt fann hans musik en hemvist inom raggarkulturen där hans alter ego Eddie Meduza blev väldigt älskad. Å andra sidan var det ändå inte vad han ville. Från början var det tänkt att han skulle släppa seriös rockmusik under artistnamnet Meduza, men ödet ville uppenbarligen annorlunda. Sin första succé fick han med singeln ”Punkjävlar” år 1979. Därefter var hans öde i princip belagt. Åren innan framgångarna hade han ägnat en del tid åt att spela in kassetter med sketcher och skämtlåtar, bland annat under namnet ”E. Hitler”. Tanken var att det här skulle representera två separata spår i hans karriär, men det tog inte lång tid innan allt ihop blandades samman med Eddie Meduza och han var könsrockaren som emellanåt skrev en och annan seriös rocklåt. Han skulle aldrig komma ur associationen med sina snuskiga låtar. Ett visst revanschbegär drev honom till att fortsätta ge fingret åt alla dem som ogillade honom – självklart genom att skriva fler snuskiga låtar.

Dog i förtid

Under i princip hela sin karriär skulle han bojkottas av etablissemanget och bara undantagsvis spelas på radion. Det är i och för sig inte särskilt förvånande med tanke på hur grova texterna i många av hans mest populära låtar var. Errol Norstedt dog 2002, 53 år gammal i sviterna av sitt alkoholmissbruk. Biografin av Börge Lundgren är en bra påminnelse om att det finns en hel människa även bakom musik som kan upplevas som särskilt infantil och omogen.

Oavsett om det är dags för sommarsemester och dagar i hängmattan, vårkvällar på balkongen eller mysiga höstkvällar – en bra deckarbok är alltid ett säkert kort för en fin stund. I dag behöver du inte ens gå till biblioteket eller butiken för att få tag i din bok. Istället kan du handlar på nätet med hjälp av online butiker och tjänster som Capcito, och få boken direkt på din smarta telefon eller läsplatta. Det är enkelt att läsa bra böcker! Och här är några tips på Sveriges bästa deckarförfattare.

En deckare är en roman inom kriminalgenren. Inom populärkulturen har denna genre uppstått och blivit mycket populär. I en deckare skildras ett eller flera brott. Den som löser brottet är ofta en polis, journalist eller någon typ av undersökande rollfigur. Den som har utfört brottet är ofta ett mysterium för läsaren. Utöver deckarromaner finns det även filmer och tv-serier som är väldigt populära.

Det finns också flera underkategorier under genren, som pusseldeckare, psykologisk thriller, baserat på verkliga brott eller spionroman.

I Sverige finns det flera internationellt berömda deckarförfattare. En av dessa är Håkan Nesser. Han har bland annat skrivit böcker inom Van Veeteren-sviten och Barbarotti-kvartetten. Några av hans andra mest framstående verk är till exempel Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla, som är uppväxtskildringar och inte deckare. Håkan Nesser har sålt miljontals exemplar av sina böcker världen över.

En annan mycket känd deckarförfattare är Camilla Läckberg. Deckardrottningen, som hon ibland kallas, slog igenom med sina deckare som utspelar sig i hennes hemtrakter. Hon skriver om romaner som tar plats i och runt Fjällbacka, som ligger på västkusten i Sverige. Några av hennes mest kända verk är Isprinsessan och Häxan. Isprinsessan utkom år 2003 och är den första i en lång serie deckare som handlar om författaren Erica Falk och hennes make Patrik Hedström som är polis. Denna serie, som kallas Fjällbackaserien, har blivit internationellt känd. I boken Häxan skriver Camilla Läckberg om mystiska mysterier.

Men den kanske mest kända thrillerförfattaren från Sverige kan vara Stieg Larsson. Författaren har i dag blivit kultförklarad i och med sina böcker om Millenium. Stieg Larsson dog innan hans böcker hann få framgång. Utöver författare var han även prestigefull journalist. Hans böcker ”Män som hatar kvinnor”, ”Flickan som lekte med elden” och ”Luftslottet som sprängdes” handlar om Lisbeth Salander och Mikael Blomqvist. Böckerna har trollbundit en hel värld och filmatiserats på svenska och på engelska. I den engelska filmen spelade bland annat den svenska skådespelerskan Naomi Rapace.

För att fortsätta trilogin och karaktärernas liv, tog författaren och journalisten David Lagercrantz upp pennan och fortsatte att skriva om Salander och Blomqvist. David Lagercrantz släppte boken ”Det som inte dödar oss” år 2015. Två år senare, år 2017, utkom hans andra bok med titeln ”Mannen som sökte sin skugga”. År 2019 släpps den sista och tredje boken som David Lagercrantz skriver inom serien Millenium. Denna bok heter ”The girl who lived twice”, och ska utkomma under sommaren 2019.

Litteratur har många funktioner i våra liv. Dels kan den erbjuda resor och äventyr utan att du behöver lämna ditt vardagsrum, dels presentera nya perspektiv, eller helt enkelt bara underhålla. En genre som är mycket populär idag är ungdomslitteratur, då den inte längre bara är formulerad för ungdomar utan också tilltalar en stor andel vuxna läsare i alla åldrar. Detta kan vi se genom statistiken som visar att försäljningen av denna genre växer år efter år.

Vi minns säkert alla hur förvirrande tonåren och till och med de tidiga 20-åren kunde vara, och litteratur med karaktärer som genomgår samma jobbiga tid kan vara ett gott stöd. Man påbörjar resan som en liten, osäker ungdom utan auktoritet men genom att överkomma hinder kan man växa som person och bli stark, stabil och säker. För att skriva en vettig, tilltalande ungdomsroman, eller till och med serie, måste huvudkaraktären genomgå någon slags transformation och utvecklas även om detta bara handlar om att börja ta ansvar för sina handlingar och arbeta igenom trauman och känslor. Det spelar ingen roll om det är en alv-prinsessa med magiska krafter eller en kille som störtar en tyrann i ett högteknologiskt framtidssamhälle, transformation och ansvarstagande är grundläggande för en tillfredsställande ungdomsroman. Det är lite som en ledarskapsutbildning i Stockholm i litteraturformat. Försök att undvika klichéer och stereotyper när du skriver huvudkaraktären och deras närmaste vänner, eftersom dessa snabbt blir irriterande för läsaren. Försök istället att basera deras beteenden och känslor på vad du själv har observerat och därför kan beskriva väl.

Det är lätt att bli frustrerad över hur världen fungerar. Sällan är det så enkelt och rättframt som vi skulle önska, och det är också en viktig aspekt att ta upp i romanen. Den ska helst inspirera till att individer kan påverka sin omgivning, men samtidigt måste den visa att det finns konsekvenser för alla handlingar, stora som små. Om du river klocktornet för att sända en signal till makthavarna, vad händer då med de civila i närheten? Finns det oväntade konsekvenser långt därifrån som eskalerar problemet istället för att lösa det? Dessa frågor kan både driva händelseförloppet framåt eller kännas för långsökt, och därför är det viktigt att någorlunda veta hur man vill att historien ska sluta så att man kan stoppa karusellen några kapitel i förväg. Ingenting är så otillfredsställande som ett abrupt slut utan ordentlig tanke bakom. Försök att knyta in alla lösa ändar så gott det går, så att läsaren inte sitter i efterhand och tänker ”men vad hände med…?”. Försök göra detta utan att dra ut på det för mycket, men samtidigt ge tillfredsställande förklaringar.

Kort sagt är det inte världen som din historia utspelar sig i som är av största vikt, utan snarare vad dina karaktärer gör i denna värld. Ge dem ansvar att leva upp till, med några hinder på vägen, och du är på god väg att skriva en bästsäljare.