Det är stor skillnad att skriva för vuxna och att skriva för barn. Det finns många saker att ta hänsyn till och det viktigaste är antagligen själva språket. Som barnboksförfattare är det viktigt att skriva så att barnet förstår. Ju yngre den tilltänkta målgruppen är, desto enklare bör språket vara. Ta till exempel böckerna om Max, för det lilla barnet. Det kan vara fråga om en enda textrad per boksida. Utöver att anpassa själva språket till barnets nivå, finns det också andra saker att ta hänsyn till rent språkmässigt, till exempel att inte använda sig av aforismer, allusioner och ordspråk som det lilla barnet inte kan ta till sig.

När man skriver en bok för mindre barn är det också viktigt att försöka tänka ur det lilla barnets perspektiv. Barn lever ofta här och nu, något som kan vara tänkvärt när man skriver för den allra yngsta läsekretsen. Barnboksförfattaren bör också fundera över om det är meningen att boken ska förmedla någon form av budskap, eller kanske leverera fakta i något ämne. Självklart kan boken också skrivas enbart för att roa sin läsare. Det finns mycket att fundera på för den som funderar på att börja skriva för barn. Det finns kurser att gå för den osäkre men att ta sig tid är det allra viktigaste när det kommer till allt författarskap. Avsätt ett par timmar per dag när skrivandet får allt fokus. För den som finner att hemmet distraherar finns möjligheten att hyra kontorsplats hos https://workaround.io/se/ och kanske få tid att tänka. Huvudsaken är att skrivandet blir av.

Beroende på vilken åldersgrupp boken riktar sig till är det också viktigt med bilder. Det kan vara teckningar, serie-strippar, foton och allt där emellan. En tumregel är dock att ju mindre barnet är desto mer bilder och mindre text. Är boken riktad till större barn, kanske inom åldersspannet 9 till 12 år, är behovet av illustrationer generellt mindre och texterna kan vara längre. När det kommer till barn runt tolv år kan det till och med fungera att skriva en bok helt utan illustrationer. Författaren bör också ta hänsyn till att inte ha för många karaktärer i sin berättelse. Det lilla barnet klarar sig gott och väl med en enda. Detsamma gäller bokens händelser. Tumregeln här är, ju yngre barn desto färre karaktärer och händelser.

Hur lång boken ska vara är naturligtvis upp till författaren själv, men även här måste det tas hänsyn till barnets ålder. Berättelser för de allra minsta kan vara mycket korta, som till exempel de populära böckerna om Max. Små barn tycker också om upprepningar och vill gärna höra samma berättelse om och om igen; för de större barnen fungerar en kapitelbok utmärkt, men tänk på att inte göra kapitlen alltför långa. Ett bra exempel på en kapitelbok med lagom långa kapitel är böckerna om Alrik och Viggo i Pax-serien. Det bästa en blivande barnboksförfattare kan göra är att börja med att plöja igenom ett antal barnböcker inom det åldersspann man vill rikta sin barnbok till, för att se hur andra författare har gjort beträffande språk, dramaturgi och kapitelindelning.